life is just...

Är en stor hård bula i Alex underkäke så snart tittar nog en liten pigg upp. Han är gnällig och lite småvarm mellan varven så nånting är på gång... =)

Och nu ska han bara sova på mage igen... Blir helt galen när man lägger honom på rygg. Förut la man ner honom, han rullade över på sida och somnade efter en stund, nu får man lägga honom på mage stoppa i nappen och hålla "fast" huvudet så han ligger ner och slappnar av medan man buffar honom i rumpan. Gör man inte det flyger huvudet upp, han tappar nappen och blir tokledsen. Men hur snäll känner man sig när man håller ner huvudet?

Idag somnade han efter kanske max 3 minuter av buffning, men allafall... Önskar på sätt och vis att han ville somna i famnen eller så, men när han blir trött blir han jäteledsen av att vara i famnen och vill ner och sova. Håller man och vyssar för länge blir han nästan hysterisk till man lägger ner honom och buffar rumpan. Då tar det max 5 minuter ungefär så är han lugn och håller på att somna...

jaja, sovrutinerna håller ju i sig bra men det känna lite skumt att behöva hålla fast honom för att han ska slappna av och sova....