Familjen annorlunda
Ikväll börjar det igen, och jag tänker titta. Är så fascinerad av att föräldrarna orkar med så många barn! Själv sliter jag mitt hår mellan varven med en liksom, haha. Men jag tycker allafall det är ett ganska bra program och hoppas årets säsong är lika kul som de tidigare.
Annars då? Är lite nervös inför att börja jobba efter tre veckors sjukskrivning då jag inte mått så bra. Men det ska nog bli bra. Behöver mest jobba med mig själv och kraven jag ställer på mig själv. Sänka ambitionsnivån lite och inse att under den här perioden med småbarn och annat så får jag släppa lite på ambitionsnivån!
Behöver verkligen jobba med det för ska det någonsin bli ett barn till hemma hos oss så vill jag inte hamna i samma situation som med Alexander och depression. Vägrar! Det är nog största anledningen till rädslan inför syskon. Kommer jag tycka att allt är lika jobbigt och ångestfyllt igen? Jaja, förhoppningsvis blir det annorlunda då, men ännu finns inga planer så få inga ideer! :)
Vi var inte alls inne på en unge till förrän Cindra var nästan 3.Velade länge. Tyckte det var rätt bra som det var liksom, plus att spädbarnstiden inte är särskilt kul - tycker jag. Egentligen så är ju just de två första åren jobbigast när man tittar tillbaka. Massor av sjukdomar, utvecklingsfaser osv. Men det blir bättre och roligare ;) Runt 3-4 är det riktigt roligt för då har man en liten kompis som man faktiskt kan PRATA MED. MYCKET ROLIGARE :)Jag kan dessutom idag säga att jag är glad att vi väntade och att det är 4 år emellan. Jag är inte en mamma som hade pallat att ha barn tätt...;) KRAM
URL: http://mrsbelestam.blogg.se